En kväll om året ordnar lärarfacket en fest för sina lärare på universitetet med respektive. Vi blev inbjudna till denna fest!
Vilket party!!!!
Levande musik, god mat, fantastiska drinkar och en sagolikt vacker plats.
Efter maten var det dans för de som önskade.
Kanske något för lärarförbundet att ta efter?

Vi har nu besökt tre olika förskolor, en privat och två kommunala. För en plats i den privata betalar man ca 3200 kr i månaden och den kommunala är gratis för alla. Gemensamt för alla förskolor är att barnen endast går där 5 timmar per dag, antingen förmiddag eller eftermiddag.

Här finns det barnomsorg från 4 månaders ålder och då finns det något som heter "nursery school", barnen går där tills de är 2 1/2 år sedan vidare till kinder garden.

Precis som i Sverige har de en läroplan som måste följas, men hur de utför arbetet är fritt. Förskolorna har en mer skolliknande form där en lärare arbetar med en klass på 24-28 elever. De har lektioner på ca 20 minuter i taget, sedan är det fri lek mellan lektionerna. Varje förskola har en pool som barnen kan bada i.

Eleverna är indelade åldersvis och klassrummen är indelade i färger. T ex som tre-åring går man i det rosa klassrummet (där både väggar och möbler är rosa). När de fyller fyra byter de klassrum till en annan färg osv..

Förskolorna var väldigt positiva till ett samarbete med oss, härligt!

Här har läraren inlett ett tema med att läsa en bok för barnen som de sedan arbetar med hela terminen.

Det rosa klassrummet som ni kanske förstår ;)

Gröna klassrummet.

I onsdagskväll var vi inbjudna till ambassaden tillsammans med våra nya brasilianska vänner. Det var verkligen flott. Vi minglade runt på terassen ätandes snittar och fick höra ett fint tal om hur viktigt vårt samarbete var för framtiden. Sedan fick vi middag. Efter maten spelade några studenter musik, det var studenter som varit i Sverige på utbyte förra läsåret.

Spännande dag igår. Vi började dagen
med ett möte på utbildningsministeriet. Tanken med det mötet var att vi skulle bestämma riktlinjer för framtida samarbete mellan Brasilien och Sverige. För att få samarbeta så måste det upprättas dokument via ministeriet.

I den här glädjen och värmen som vi möter finns det också delar som är så svåra, starka och mörka. Vi känner en ödmjukhet, tacksamhet och en enorm sorgsenhet.

Sex av barnen i den här skolan bor på gatan. I och med att det är skolplikt här finns det sociala projekt som åker med buss och hämtar upp dessa barn för att de ska få chans att gå i skolan. Fantastiskt!

Det finns inga fosterhem här och barn som tas ifrån sina familjer hamnar i ett så kallat servicehus. De tas om hand men det är stort ombyte på personal så någon familjekänsla är det inte. Många av barnen bor där tills de är stora nog att flytta hemifrån, det är inte många som vill adoptera stora barn.

Häromdagen åkte vi förbi en liten park där flera risiga tält var uppställda. Det var fullt med sopor utanför och en mamma med en nyfödd bebis stod utanför sitt tält. De livnär sig på att samla papper som de säljer. När vi var i skolan fick vi veta att en av pojkarna som vi precis mött bor i ett av de tälten.. Finns inte ord.

Det är svårt att förstå vad flickan med de glittrande ögonen och det porlande skrattet varit med om. Hon har bott på gatan med sin mamma som har ett svårt drogmissbruk. I nuläget bor hon på ett av servicehusen i väntan på adoptionen som förmodligen aldrig kommer att bli av. Hon har ett stort ömhetsbehov och när jag strök henne över kinden knöt hon sig ännu mer intill oss.

Känslan av att vilja hjälpa är så ofattbart stark och hjälplösheten/maktlösheten blir så påtaglig.

Anatonias dröm är att bli översättare. Nu arbetar skolan för att få in henne på ett språkcenter en dag i veckan (en halvdag, utom ordinarie skoltid) för att öka hennes förutsättningar att nå sitt mål.

Som ni såg i tidigare inlägg var vi igår på besök i en grundskola som har elever 6-12 år. Vi blev varmt mottagna av både lärare och barn. Vi inledde vårt besök med samtal i lärarrummet. De hade så mycket frågor och var genuint intresserade av det vi hade att berätta om våra skolor.

Vi fick med oss lite läromedel hem,härligt!

Barnen går i den här skolan fyra dagar i veckan och en dag i veckan på Escola Parque.

Det är 210 elever på skolan och 5 av dem är i behov av särskilt stöd. De har ett eget klassrum där de har undervisning två gånger i veckan med en egen lärare. De arbetar mycket med att barnen ska vara inkluderade i den vanliga klassen men ändå få möjlighet till egen undervisning.

Det är mycket vanligt att medicinera barnen som har svårt att koncentrera sig. Vi träffade en flicka som berättade att hon precis hade fått medicin för att kunna vara med i klassen.

Den här skolan har ett speciellt projekt för högpresterande och högintelligenta barn. Syftet är att ge de större utmaningar och möjlighet till utveckling. De ser att många barn som tidigare varit väldigt oroliga blivit lugnare när de fått den här undervisningen. Varje barn arbetar med ett individuellt projekt. För att vara med i den här gruppen får de genomgå tester för att kvalificeras. Det är 6-8 i varje grupp. Det är lagreglerat men de har ingen egen läroplan.

Den här pojken går i den här klassen och har gjort ett projekt om solsystemet.

Det som är mycket speciellt här är att rektorerna blir invalda genom ett politiskt val, tre år i taget har de uppdraget innan det blir ett nytt val.

Rektorerna arbetar nära eleverna och nära barnen. De hjälper till i klasserna när det behövs.

Presenter är uppskattat! Barnen fick små svenska flaggor, de blev jätteglada.

Idag har vi varit på en vanlig kommunal skola och fått träffa lärare och elever
Tyvärr är det nästan ingen som kan engelska så vi kan bara prata genom tolkning.
Men vi är glada att vi fått den här möjlgheten att åka hit.

Vi vaknade upp tidigt till ett varmt och härligt Brasilia. Vi åt frukost tillsammans innan det var dags för våra studiebesök.

Som ni såg tidigare så är vi åtta personer som är här på lite olika utbytesprogram. Det är Madelene) från Åbytorps förskola,Malin från Stene skola som bloggar under resans gång. De övriga i gruppen representerar universitetet, Kulturskolan och Karolinska skolan.

Vi åkte till Escola Parque som är en kulturskola dit eleverna åker en gång i veckan för att undervisas i musik, bild, teater och gymnastik. Det är ca 2000 barn i veckan från 10 skolor som kommer till den här skolan. Det finns 30 Escola Parque i Brasilia.

Lokalerna var väldigt öppna, inga stängda dörrar och miljön upplevde vi som väldigt tillåtande och tolerant.

På skolan finns 120 barn med barn i behov av särskilt stöd och fyra lärare som arbetar med dem. De har utarbetat ett program där inkludering är i fokus. Många föräldrar väljer de kommunala skolorna utifrån det speciella programmet.

Skolan har ett unikt projekt där barnen får komma och slappna av mellan lektionerna, vila och massage. De ser vilka barn som kan behöva komma undan för en stunds vila för att orka med resten av skoldagen.

Teater om frihetstiden som ska visas för föräldrarna i november.

Presentation i lärarrummet,